Ångest
Idag har Theo haft de kämpigt. Feber under dagen, hård hosta som gör ont.
Han rynkar ihop ansiktet och blir stel vid varje hostning. Hes i gråten och sover oftare men kortare stunder.
Han har bajsat efter varje måltid, vilket är mycket för att vara han. 1-2 gånger om dagen brukar han ligga på och idag vart de 8 blöjor. De 2 sista nu ikväll har vart lite slemmiga och sista var de även blod i.
Ringde 1177 för rådfrågning. Blev lite akut stressad med blodet. Men hon lugnade mig och sa att de vid enstaka "blodstänk" är ok men upprepar de sig så ska vi in direkt.
Hon hörde hans hosta och ville att en läkare skulle lyssna på honom.
Men inget akut just nu.
Theo har ju alltid vart kämpig med att få i maten. 30min att få i honom 150ml.
Och idag har de tagit 20min att truga i honom 50ml vid varje måltid.
Så 1177 var orolig för uttorkning och jag skulle ge oftare. Men vafan han öppnar ju inte munnen om han får oftare än 3 timmar. Men i natt får de bli att väcka honom för att erbjuda mat iaf. ( han har inte ätit på natten sen han var 5 veckor ) vatten gick inte stt få i honom, spydde upp direkt.
Blir han inte bättre under natten åker vi in till barnakuten efter lämning på dagis imorgon. Blir han sämre får vi åka in i natt.
Har förberett de jag kan här hemma om vi behöver in i natt, annars är de ju bättre inför morgondagen :-)
Mammas lille kämpe, nu lägger vi oss och försöker sova ett par timmar
Feber
I em när Theo vaknade från vilan tyckte jag han kändes varm. Och nu vid läggning hade han 38,2

Han är ordentligt förkyld, tät i näsan och hosta. Ögonen är röda och jag tycker så synd om honom.
Nu vill jag att alla baskilusker ska försvinna. Leya är också snorig och Liam och Leya hostar fortfarande.
Theo är inne på sin 5e förkylning på 3 månader. Han lyckas vara frisk 1-2 dagar innan de bryter ut på nytt. Tröttsamt.
Imorgon har jag inget planerat. Första dagen på 2 veckor. Gud vad jag ska njuta. Eller städa kanske, de skulle behövas

Febrig kille
Barnmottagningen
Idag begav vi oss till barnmottagningen med Theo. Jag var lite tidig, 1 timme men eftersom jag aldrig vart där innan ville jag vara säker på att hitta rätt.

Sen fick vi vänta en stund innan läkaren kom. Då var de dags för ett ultraljud på hjärtat


Efter 30min tröttnade Theo på läkaren som aldrig blev klar så han somnade :-)
Theo fick mat innan för att kunna hålla sig lugn, och världens duktigaste lille kille.
Vi hade tid 10.30 men redan 10.15 fick vi komma in och göra ett EKG



Efter 30min tröttnade Theo på läkaren som aldrig blev klar så han somnade :-)
Läkaren satt helt tyst i 40min medan han kollade hjärtat. Vilket gjorde att jag blev mer orolig. Men förstår ju att han behövde koncentrera sig.
De visade sig att Theo har en förträngning mellan höger kammare och lung klaffen.
Dem mätte trycket på förträngningen och de visade sig att de var lågt, vilket är bra. Så inga åtgärder krävdes utan vi ska tillbaka om 3 månader och göra om detta för att kolla så de inte blir värre.
En sån lättnad nu när man vet att de inte var något allvarligt. Theo somnade väldigt gott när vi kom hem
3 månader
Igår den 31 Mars blev vår minsta lilla Theo 3 månader. Tiden går så fort. De har hänt så mycket och han är med i blicken och skrattar mycket.

Han älskar att ligga på skötbordet och när syskonen busar med honom.
Han är hemma kille, är inte jätte glad över alla dagar vi åker iväg utan vill helst bara mysa hemma i soffan.
Nu har han börjat gilla vagnen också, sålänge man lite har ligginsatsen i. För då kan inte lilla nyfikna Theo se någonting, han vill gärna halvsitta en stund på promenaden.

Sömn
Inatt har de inte blivit mycket sömn. Tankar som snurrar hela tiden. Idag ska jag och Theo till Borås sjukhus och träffa hjärtläkaren. Den ska kolla upp hans blåsljud.

Inerst inne vet jag att de inte borde vara något allvarligt. För han är ju en pigg och glad bebis.
Men tankarna snurrar ändå. Hjärtat är ju något man verkligen behöver fungerande.
Nu är de ju så att han är redigt förkyld igen. Hoppas inte de sätter stopp för undersökningen.
Mammas lilla hjärta

Bvc Elias
Så då var de gjort. Elias har vart på sitt sista bvc besök. Sen går han över till skolsköterskan.
Han fick rita på ett papper vad han ville. Han valde en krokodil. Han fick med allt. Huvud, tänder kropp, svans ( och de där uppe på som jag inte vet vad de heter ) Och benen. De var pappa krokodil. Sen ritade han mamman som var lite mindre. Hon la ägg, och äggen kläcktes och så blev de en bebis. Allt detta berättade han för bvc ssk.
Godkännt fick han på de. Plus att han kunde skriva sitt namn, inget dem bedömer på denna kollen.
Sen fick han lägga kloss på, framför och bakom en låda. Godkännt där med.
Synundersökning ville han själv göra. De gjordes ju på hans 4 års kontroll och blev godkänd på den. Så inget som behövdes.
Stå på ett ben och hoppa gick fint de med.
24,3 kg och 120,5cm. Ligger precis på sin kurva så allt ser fint ut.
Och så var de ju denna sprutan som skulle ges. När de nämndes började han bli orolig, och de märktes då han började röra sig mer, inte fokusera osv. Satte han i mitt knä och han lugnade ner sig snabbt och vips var de över och han sa inte ett ljud.
Vi diskuterade detta med sömn eftersom E inte kommer till ro på kvällen, uppe och springer mycket och även på tidig morgon. Så inte många timmars sömn.
Hon ska prata med läkaren ang sömntablett för att bryta mönstret.
Efter bvc givk vi till fiket och fikade innan de var dags för handlig.
Nu på em/ kvällen har han haft ont i armen. Men inget som hindrat från lek. 

Promenad
Idag skulle jag och barnen ta en promenade ner till affären på fm och köpa oss en glass.
Elias frågade då om vi kunde köpa choklad kaka ( godis ) och jag sa nej för de är söndag.
Då kom raseri utbrottet. Slängde sig på backen och gapa och skrek. Skrek mamma djävul så hela Mjöbäck hörde.
Då fick jag nog och vände hem. Liam blev ledsen för han ville ha glass.
Hur ska man göra i en sådan situation? Kollektiv bestraffning och ingen får glass? Eller bara ta bort glassen för den som har vart dum?
För mig är de lätt. Ta bort för den som dummat sig. Vet många som hade valt att inte ge någon. Men varför straffa någon som inte gjort något?
Och nej, finns inget alternativ att ge den som dummat sig.
1 vecka
Oj vad tiden går fort. 1 vecka sedan jag bloggade sist och jag fattar inte vart tiden tar vägen.

Vad har hänt sen sist? En hel del. Ska sammanfatta lite kort
Soc kom på Torsdagen. Mötet gick bra och vi la upp en plan på hur vi ska jobba. Vi tar en gång i taget och ser utefter de.
Fredagen var L & L hos farmor så jag kunde åka med Theo på babymassage i Svenljunga.
Helgen var kort då Bosse var tvungen att åka 12 på söndagen. Lördagen tvättades lastbilen och vi åkte till Kinna och tvättade bussen. Och åt Mc Donalds.
Leya var så tjock i halsen av slem så ute på parkeringen kräktes hon för att sen vara yrvädret själv.
Alla barn på dagis på måndagen igen och jag var på föräldrargruppen i Svenljunga. "Min" psykolog Jasmin var där och pratade "små barn och sömn"
Tisdag. Våffeldagen. Japp.
Frida och Lukas kom ner och skulle äta våfflor med oss. Hade förberett smeten och tagit fram jordgubbar och blåbär till grädden. Fick gjort 2 omgångar ( 4 våfflor ) sen la våffelgärnet av. SUCK!
Men men, löste de genom att steka smeten sen. De gick la bra de med men inte riktigt samma kännsla :-)
Idag hade vi Mjöbäcks mamma träff. Vi är 4 mammor som träffades och åt frukost och fikade tillsammans och massa tjöt ;-). Hoppas vi fortsätter träffas. 3 bebisar var med och en liten i magen :-)
Elias är i en lugnare period. Underbart.
Liam är inne i en gosa period, underbart.
Leya är i en underbar 2 års trots period, inte lina underbart.
Theo är gosig och har mycket bestämda åsikter om näthandlar vill ha mat och sova :-)
Vi har även fått tid till hjärtläkaren 1 April. Ska bli skönt att få veta vad som händer och inte behöva tänka så mycket på de :-)
Lille snutits i morse

Onsdag
Ok. Stressig morgon.


Fixade pojkarna som vanligt och gav dem frukost. Fixade iordning alla barnens fikor till skogen.
Elias gav Leya sin välling i sängen som vanligt. Så långt var de lugnt.
Dags att hämta ner Leya och göra iordning henne. Hon känns brännhet på benen.
Tar tempen och 38,8 stod de.
Tänka om, ner med pojkar till dagis och ringa farmor. Hon kunde ta Leya, pjuh.
Idag skulle jag ju till psykologen som jag har ombokat sen januari. Alltid något som kommit emellan.
Har även försökt få tag på handläggaren på soc. Lämnat meddelande att hon ska ringa upp men inte hört något från henne.
När vi bokade om tiden i måndags till Torsdag sa jag även till henne att jag ev inte kunde komma eftersom Leya är dålig. Då sa hon att då får dem komma hem till oss istället men att jag måste höra av mig på onsdagen om hon var dålig så dem kan planera ett hembesök.
Jag ringde direkt kl 8 imorse så hon har verkligen haft hela dagen på sig.
Dåligt tycker jag.
Så vi får se när vi kan få till mötet. Nästa vecka är jag inte hemma någon av de dagar som barnen är på dagis. Och de är ju soc som är på om detta mötet, inte jag. Så dr borde ligga även i deras intresse att höra av sig. Jag ringer inte mer nu iaf.
Får väl kanske vara beredd på att dem kommer imorgon bara att hon inte ringt tillbaka. Jag vet inte. Hemma kommer jag ju vara iaf eftersom Leya är sjuk.
Eftermiddagen har vart lugn. Undrar jag om inte Liam är på G med feber också.
Fick den känslan lite idag då han bara ville sitta i knät och gosa. Och de gör han ALDRIG annars. För mycket bus i den kroppen för att sitta stilla.
Och Leya har vart halv seg. Hon har verkligen försökt att leka, men de har inte gått så bra. Lagt sig i soffan och Liam har bäddat in henne.
Ikväll fick inte jag mata Theo

Liam somnade 17.50 ikväll. Inte ett ljud han sa utan bara la sig.
Vid 22.30 hörde jag en duns och lilleman ramlade ur sängen. Men han sa inget, jaggick in och han fortsatte sova på golvet. Är man trött då? ;-)
Leya har skrikit i panik vid 21.30. Hon var så varm så svetten rann. Alvedon och ännu mer skrik. Stackars liten. Men hon ville inte följa med mig ner utan ville ligga kvar i sin säng.
Lilltjej med 39,5 efter maten

Nä nu måste jag sova. Ögonen går i kors. Hoppas barnen kan sova gott i natt.
En sån dag
Åh denna dagen vill jag radera. Tjat tjat tjat. ( lite mer om de i inlägget innan )
Vissa dagar är värre än andra, idag var en värre dag. Hoppas på bättre imorgon när alla är på dagis igen.
Märker sån skilldnad på barnen de dagar de är på dagis. Leya har vart hemma 5 dagar nu, eftersom hon var dålig i måndags.
När vi hämtade hem Elias från dagis var jag redan då trött i huvudet. Och då blir de lite dumt på eftermiddagen när jag behöver koncentrationen till honom.
Så idag vart de även kaos på em/ kvällen.
Men, L och L fick lägga sig tidigt ( dem lägger sig ju 18-18.15 ) så de är väl tidigt varje dag. Men dem klarar inte längre utan att allt går till överdrift.
Elias satt nere i soffan med Theo och tittade på Barnkanalen medan jag hängde tvätt och fixade med föräldrapenningen.
Han gick och la sig utan att gapa och skrika vid 19.20. Varje kväll utan bråk blir jag glad av.
Liam hade svårare att komma till ro. Hoppas ändå att de släpper snart.
Nu ska jag lägga mig och hoppas huvudvärken släpper
Ordning
Alltså jag blir tokig.
Vi skaffade oss ett skoskåp här hemma för att Leya inte kunde låta bli skorna utan gick runt med sketna skor inomhus. Men vad hjälper de. Ungen öppnar skåpet hur lätt som helst, eller så hjälper Liam henne.
Jag håller på att bli galen. Jag vill ha mer tid med barnen och leka och mysa med dem men dem ser till att jag grejar HELA tiden. Samma när de gäller lådorna med mössor/ vantar. De ligger överallt i hela huset. Och när man behöver de så hottar man INGENTING.
Något av de värsta jag vet är när de är grusigt på golven. Jag klarar inte av de. Fastnar under fötterna och jag ryser av bara tanken. Samma med dammråttorna som jagar mig VARJE dag. Jag fattar inte vart dem kommer ifrån för jag dammsuger VARJE dag.
Jag plockar och plockar hela tiden. Man kan tycka att de borde ta slut någon gång, men de gör de inte. På kvällen är enda stunden som de kan vara undanplockat men sen vaknar barnen och de är igång igen.
Idag har jag satt undan alla skor 3 gånger i skåpet, och sagt till barnen varje gång att dem inte får ta fram skorna om jag inte sagt att vi ska gå ut.
Jag har plockat in vantar och mössor 5 gånger i sina lådor. Och sagt till även då att de inte får plocka ut de.
Jag känner mig stressad och mår dåligt över sånt här. Jag har svårt att släppa på gränserna, men samtidigt mår jag dåligt av allt tjatande på barnen. För dem lyssnar inte. Dem tittar på mig och sen gör dem samma sak ännu en gång.
Jag måste påminna dem varannan minut ca att vara lite tystare för Theo försöker sova.
De spelar ingen roll att vi försökt få honom att vänja sig att sova med ljud. För de går inte. Han kan inte sova när barnen väsnas vilket gör attan alltid är vaken när dem andra är vakna.
Bara de att han är så trött och bara skriker efter 2 timmar. Men kan inte sova om de inte är tyst.
Så de tar mycket tid med, de enda som tystar honom är närhet av att hålla honom.
Allt blir en ond spiral. Tjat tjat och mer tjat. Jag har testat att inte säga till och bara plocka undan men då drar de fram medans jag plockar undan så de hjälper inte.
Och ljudnivån har dem ingen koll på alls. Säger jag inte till är de så högt så dem skriker allt dem kan till varandra fast dem står bredvid varandra.
Jag har konstant ont i huvudet och väldigt ofta på dåligt humör. Hur fan får man ungarna att lyssna? Och framförallt ska dem ju även göra de jag säger till dem.
Nu till något positivt.
Elias trivs bra uppe på sitt rum. Och dessa 3 nätter han har vart där uppe så har de gått bra. Inget gap och skrik vid läggning. Dem gånger han har dummat sig nere och fått gå upp på rummet så har han skrikit i protest.
Liam trivs också på sitt nya rum. Lite svårt att komma till ro på kvällen bara eftersom han inte är van vid ljud och prat när han lägger sig.
Elias och jag pratar ju med varandra efter stt dem små lagt sig. Och tven är på.
Nu måste jag avsluta här innan L och L river hela huset
Pill/ otur
I morse grejade Liam med min mobil ( som han vet att han inte får ). Trode inte han gjorde något men nu ikväll hittade jag en bild i mobilen tagen av Liam

Han ser ju glad ut iaf :-)


Han ser ju glad ut iaf :-)
Idag har de vart oturens dag för pojkarna.
Jag var arg och itriterad på Elias i morse. Vilket gjorde mig lite klumpig. Skulle gå upp till Leya och Elias gick framför mig hela tiden ( för att retas ) så skulle jag liksom "knuffa" undan honom. Alltså inte knuffa som att puttas utan mer matkera "akta dig". På mågot vis ramlar elias och slår i ryggen i trappsteget. Gråtandes skulle han till dagis iaf.
Hemma och grejar i lugn och ro, ringer en dagisfröken och talar om att Elias skrapat upp huden lite på ryggen/ sidan på en spik. Och han ville hem till mamma. Ner och hämta han och hem igen.
När jag diskade Theos nappflaskor dyod Liam bredvid mig. Jag tig ipp skummiga händer och frågade Liam om jag skulle klappa honom. NEJ ropade han busigt och skulle springa därifrån. Bara de att understa lådan var utdragen så han ramlar över den och gör en volt och hamnar på rygg på golvet.
Han blev nog mest rädd, kan inte se något märke. Får kika imorgon med.
Sen sa jag till pojkarna att de var bäst att lugna oss så de inte hände mer saker idag.
Nu säger jag god natt. Somnade till på soffan en stund

Fullbokad
Ok. Denna veckan är de mycket inbokat. Imorgon ska jag vara på uppstart möte på soc på förmiddagen och på em ska Liam till tandläkaren. Tisdag har jag 3 barn hemma vilket gör att de är fullt upp hela dagen och Onsdagen ska jag vara hos psykologen på förmiddagen. Torsdag lugnt och skönt, fika med Hanna och fredag 3 barn hemna hela dagen igen.

Nu till mitt lilla dilemma. Eller ja, dilemma är de väl inte men. Leya har en jätte jobbig hosta, dagen har vart rätt lugn, men kvällen blev värre och värre, och nu medan jag satt och såg på tv lät de som hon skulle kräkas av hostan.
Även Liam började hosta ikväll.
Barnen har då dålig tajming när dem blir sjuka. Mötet med soc vill jag få gjort så jag vet vad som gäller där, vill inte skjuta upp de. Men måste ju om barnen är sjuka. Och psykologen har jag skjutitupp sen i januari pga olika orsaker.
Vi har ju klarat oss rätt bra i höst/ vinter med sjukdomar. Så detta kunde väl väntat ett par veckor.
Jaja, bara att acceptera. Är man sjuk så är man, vad man än skulle gjort.
Idag startade barnen morgonen kl 6. Zzz. Bosse gick upp med dem.
Vi har hunnit med lek ute, promenad. De 2 små sov middag ute medan de andra sov inne.
Sen var de ute lek igen innan farmor och Gert kom på lite fika.
Tacos till middag och duschning av alla barn innan dem gick och la sig.
Liam har gått upp några gånger och ropat på Elias. Vet inte om de vart någon dröm eller vad de är. Han har somnat om när jag gått med han in igen.
Igår bytte vi rum på pojkarna så de kan även vara omställningen.
Nu lägger jac mig, och hoppas barnen sover i natt och mår bättre imorgon.
Natti natt

Lillebror
Liam är väldigt mån om sin lillebror. Ibland lite för mycket.

De ska vara filtar och gosedjur över hela lillebror. Och pussar och kramar.
Att lillebror skriker i ren panik är de inget han bryr sig om.

Torsdag
Idag var de handling i Svenljunga som stod på schemat, Theo behövde ersättning och blöjor behövs alltid.
Sen åkte vi till föräldrargruppen ( också i Svenljunga ) där vi pratade om sjuka barn.
Inget nytt att höra för min del, men kul att träffa alla mammor.
Pratade även med vår BVC sköterska igen ang Theo. Hon kommer ringa och försöka snabba på tiden till hjärtläkaren så vi inte behöver gå och vänta för länge.
Oavsett om de är allvarligt eller inte vill jag veta så jag kan lugna mig. Att inte tänka på de fungerar inte, något är fel, annars hade inte läkaren sagt något. De kan växa bort, och man kan leva med de. Efter ultraljudet vet vi mer.
När man har små barn är man ständigt orolig att något ska hända. Man vill liksom att allt bara ska vara bra, att allt bara ska flyta på och fungera som de ska.
Just nu känner jag att jag inte behöver fler motgångar, jag har haft och har tillräckligt. Allt har inte tagits upp här på bloggen, jag vet inte vilka som läser så allt kan jag inte skriva. Men jag har några beslut att ta, och de är jobbigt. Väger för och nackdelar mot varandra.
Hämtningen på dagis gick bra idag. Och de bådar alltid gott inför eftermiddagen.
När Elias vilat klart gick han ut och lekte med grannarna. Jag lagade mat och väckte dem andra, vi åt ( Elias ville äta själv senare ) med andra ord hade han kul ute och ville inte komma in.
Så, när vi hade ätit och Theo fått mat gick vi också ut och lekte. Frida och Lukas kom också så de var många barn som sprang runt. 6 barn ( + Theo i vagnen ). Vi mammor stod och pratade under tiden.
Liam och Leya la sig 18.30 och slocknade direkt. Elias la sig 19.20 och de har vart knäpp tyst. Tror inte ens han läste boken :-)
Theo somnade riktigt gott han med 19.15.
Nu sitter jag och slötittar på tv och bloggar. Ska lägga mig snart. För jag är sjukt trött idag. Har vart igång sen kl 5.30 i morse + alla tankar kring Theo tar på krafterna.
Natti natt på er.
BVC läkaren
Idag var de dags för Theo att besöka läkaren för 2 månaders kontrollen.
Lillskrutt väger nu 6040gr och är 60cm lång. Exakt 1kg har han gått upp sen han föddes och 6cm.
Idag var de två läkare där ( en läkarstudent ). Så allt tog dubbelt så lång tid.
Han fick godkänt på de mesta. Tills vi kom till hjärtat.
Bägge läkarna hörde tydliga blåsljud. Remiss till hjärtläkare i Borås är skickad för ett ultraljud, för att se vad som orsakar de.
De kan växa bort men eftersom han är så liten vill dem kolla upp de.
När jag kom in till BVC sköterska bara allt brast. Tårarna bara rann. De gick inte att hejda.
De är sånt man bara hör liksom, inget som drabbar oss. Tankarna snurrar, inget jag kan göra utan att vänta på tid till läkaren. Efter de får vi se vad som sker.
Ska hålla koll på hur han är när han äter. Om han somnar ifrån eller inte orkar äta ordentligt. Eller blir slö. För då ska vi åka in direkt.
De med ätandet känns lite svårt. För han har alltid tagit lång tid på sig att äta. Om de beror på hjärtat eller om han bara äter långsamt är ju svårt att veta.
Slö blir han vid matning, men piggnar till vid rapning.
Han har ju alltid vart sån. Men sålänge han är pigg och glad skulle vi inte oroa oss.
Men de är lättare sagt än gjort. Men inget jag kan göra utan att vänta på tid nu. ( hoppas på snabb tid så man inte måste vänta för länge )
Tisdag
Elias ville vara hemma från dagis med dem andra barnen. Helt ok för mig.
Fick en idé att åka upp till Spekeröd och hämta rn grej och så blev de mat i verkstaden som alla barn tyckte var kul. Konstigt bara att inte pappa var där tyckte Liam.
Sen åkte vi till Torp och handlade vårjackor åt pojkarna. Och vantar. Vet inte vart alla tar vägen.
Sen till BR leksaker där barnen valde varsinn leksak dem skulle få hemma sen om de inte var bråk och tjaffs. Men eftersom E tjatade konstant efter inköpet och tydligen tappat öronen så fick han inte leksaken. Och dem andra var så trötta när vi kom hem så de blev sängen direkt.
10 Mars
Idag var dagis stängt. Kompetensutveckling för personalen.




Theo lyckades få in nappen själv i munnen medan han sov ( efter denna bild togs )
Så istället för att bara vara hemma med barnen begav vi oss iväg på äventyr. Bilen styrde mot Åsljunga till barnens farfar och Soli.
Vi möttes av en härlig brunch. Så gott efter 1tim och 45 min i bilen. Farfar och barnen gick ut i skogen och var borta bra länge. Sen var dem gott trötta :-)
Jag, Soli och Leya gick ut på baksidan medan Theo låg i vagnen och sov. Över 3 tim sov han.
Helt underbart väder ute har de vart idag.
Vi fick även middag innan vi åkte hem.
Barnen somnade gott i bilen.
Nu ligger alla barnen och sover. Jag sitter med en mugg te framför farmen och snart börjar familjen annorlunda.
Trött i kroppen efter så långa turer i bilen. Men de var de helt klart värt.
Tack farfar och Soli för idag
Leya plockar bort sten från gräsmattan



Nya skorna

Theo lyckades få in nappen själv i munnen medan han sov ( efter denna bild togs )
Bitas
För 3 dagar sedan bet Liam Leya ordentlig bak vid axeln. Hon blev kätte ledsen vilket är förståligt. När jag tittade såg man ju hela Liams mun

Nu 3 dagar senare har de gått över till blåmärke

Men hon har inte ont där när man tar på de.

Nu 3 dagar senare har de gått över till blåmärke

Men hon har inte ont där när man tar på de.
Vi försöker ju givetvis att få honom att sluta bitas. Han är 3 år och borde ha slutat för längesedan. Men tyvärr så fortsätter han fast vi tar undan honom och förklarar.
Vi har t om bitit tillbaka ( inte hårt ) för att visa att de hör ont.
Lism har inte talet/ språket med sig. Så antagligen är de hans sätt att visa när han blir arg ( inte ok på något vis )
Leya bits också. Fast bara när hon känner sig trängd. Och hon bara markerar, hon lämnar inga märken efter sig.
Söndag
Efter frukosten packade jag på pojkarna kläder för att ta en promenad till affären.

Öppnade upp sandlådan för första gången och bägge pojkarna uppskattade de.

Inte sova vagnen, inte sova vagnen

Behövde lite saker till dagens middag. Pannbiff och potatismos.
De blev dill och gräslök smak på biffarna. Supergoda :-)
Efter promenaden stannade vi ute en stund.

Lille Theo har jag vagn träning med. Han gillar INTE vagnen ( lik sin syster som bebis ).
Somnande på promenaden. ( super trött )
Vaknade i affären och ville inte somna om.
Väl hemma satt jag på trappen och reste mig och gav nappen tills han slocknade.
Sen sov han 1,5 tim i vagnen medan vi var inne och fikade

Inte sova vagnen, inte sova vagnen