Ordning

Alltså jag blir tokig. 
Vi skaffade oss ett skoskåp här hemma för att Leya inte kunde låta bli skorna utan gick runt med sketna skor inomhus. Men vad hjälper de. Ungen öppnar skåpet hur lätt som helst, eller så hjälper Liam henne. 
Jag håller på att bli galen. Jag vill ha mer tid med barnen och leka och mysa med dem men dem ser till att jag grejar HELA tiden. Samma när de gäller lådorna med mössor/ vantar. De ligger överallt i hela huset. Och när man behöver de så hottar man INGENTING. 

Något av de värsta jag vet är när de är grusigt på golven. Jag klarar inte av de. Fastnar under fötterna och jag ryser av bara tanken. Samma med dammråttorna som jagar mig VARJE dag. Jag fattar inte vart dem kommer ifrån för jag dammsuger VARJE dag. 

Jag plockar och plockar hela tiden. Man kan tycka att de borde ta slut någon gång, men de gör de inte. På kvällen är enda stunden som de kan vara undanplockat men sen vaknar barnen och de är igång igen.  

Idag har jag satt undan alla skor 3 gånger i skåpet, och sagt till barnen varje gång att dem inte får ta fram skorna om jag inte sagt att vi ska gå ut.
Jag har plockat in vantar och mössor 5 gånger i sina lådor. Och sagt till även då att de inte får plocka ut de.

Jag känner mig stressad och mår dåligt över sånt här. Jag har svårt att släppa på gränserna, men samtidigt mår jag dåligt av allt tjatande på barnen. För dem lyssnar inte. Dem tittar på mig och sen gör dem samma sak ännu en gång. 

Jag måste påminna dem varannan minut ca att vara lite tystare för Theo försöker sova. 
De spelar ingen roll att vi försökt få honom att vänja sig att sova med ljud. För de går inte. Han kan inte sova när barnen väsnas vilket gör attan alltid är vaken när dem andra är vakna. 
Bara de att han är så trött och bara skriker efter 2 timmar. Men kan inte sova om de inte är tyst. 
Så de tar mycket tid med, de enda som tystar honom är närhet av att hålla honom. 
Allt blir en ond spiral. Tjat tjat och mer tjat. Jag har testat att inte säga till och bara plocka undan men då drar de fram medans jag plockar undan så de hjälper inte.
Och ljudnivån har dem ingen koll på alls. Säger jag inte till är de så högt så dem skriker allt dem kan till varandra fast dem står bredvid varandra. 

Jag har konstant ont i huvudet och väldigt ofta på dåligt humör. Hur fan får man ungarna att lyssna? Och framförallt ska dem ju även göra de jag säger till dem.

Nu till något positivt. 
Elias trivs bra uppe på sitt rum. Och dessa 3 nätter han har vart där uppe så har de gått bra. Inget gap och skrik vid läggning. Dem gånger han har dummat sig nere och fått gå upp på rummet så har han skrikit i protest. 

Liam trivs också på sitt nya rum. Lite svårt att komma till ro på kvällen bara eftersom han inte är van vid ljud och prat när han lägger sig. 
Elias och jag pratar ju med varandra efter stt dem små lagt sig. Och tven är på. 

Nu måste jag avsluta här innan L och L river hela huset

Kommentarer
Postat av: Lisa

Låter som att du också har haft en jobbig dag! Kan du inte placera mössor och skor någonstans högt upp? Vi har våra på hatthyllan. :P Eller låsa in det i städskåpet (med buntband, som ni kan haka av)?

2014-03-18 @ 18:18:34
URL: http://lamadjur.blogg.se

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0