Livet på Marsvägen

Idag har de vart oturens dag för pojkarna. 

Jag var arg och itriterad på Elias i morse. Vilket gjorde mig lite klumpig. Skulle gå upp till Leya och Elias gick framför mig hela tiden ( för att retas ) så skulle jag liksom "knuffa" undan honom. Alltså inte knuffa som att puttas utan mer matkera "akta dig". På mågot vis ramlar elias och slår i ryggen i trappsteget. Gråtandes skulle han till dagis iaf. 

Hemma och grejar i lugn och ro, ringer en dagisfröken och talar om att Elias skrapat upp huden lite på ryggen/ sidan på en spik. Och han ville hem till mamma. Ner och hämta han och hem igen. 

När jag diskade Theos nappflaskor dyod Liam bredvid mig. Jag tig ipp skummiga händer och frågade Liam om jag skulle klappa honom. NEJ ropade han busigt och skulle springa därifrån. Bara de att understa lådan var utdragen så han ramlar över den och gör en volt och hamnar på rygg på golvet. 

Han blev nog mest rädd, kan inte se något märke. Får kika imorgon med. 

Sen sa jag till pojkarna att de var bäst att lugna oss så de inte hände mer saker idag. 

Nu säger jag god natt. Somnade till på soffan en stund