Motgångar
När man äntligen börja känna sig stark, livet går framåt och har saker framför sig att se fram emot så faller en del pladask.
Jag skriver om skolan. Kommunikationen fungerar inte alls kring Elias.
På ett möte i somras bestämdes de att jag skulle meddela på morgonen hur hans humör varit för att dem skulle kunna bemöta honom utefter de på skolan.
De bestämdes också att skolan ska meddela mig hur dagen i skolan varit. Och där har de helt och hållet brustit.
Dessa lärare har nog fått för sig att informationen ska gå via soc. För de är så de är. När något går utanför de "vanliga" så ringer skolan till soc för en anmälan.
De skolan inte fattar är att dem förstör vår familj med alla dessa anmälningar som sen inte blir något av för vår handläggare redan vet hur läget ser ut och vet hur Elias är.
De är JAG som är Elias mamma och vårdnadshavare. Mår inte Elias bra ska skolan ringa mig och vi ska lösa de tillsammans. Så trode iaf jag att man gjorde.
Men inte denna skolan. Jag har inte fått ett enda samtal ang att Elias inte mått bra i skolan och att de händer saker.
De fick jag redan på i måndags när skolan gjorde ännu en anmälan. FY FAAAN vad trött jag är på denna skola och dessa lärare.
Men tur att vi har M på socialen som nu meddelat alla kollegor att inte "ta sin an" något som inkommer från skolan ang E. Allt ska gå via henne när hon kommer tillbaka.
Och att M nu ringer skolan för att tala om för dem hur dem ska göra.
Jag har meddelat skolan att E nu får gå själv till och från för att jag är så förbannad på dem. Jag klarar inte att möta dem för tillfället och jag kommer se mig om till en annan skola som kan hantera E bättre.
Vi är mitt i BUP utredning, och de vet skolan om. Och jag har också meddelat att E har svårt att hantera detta. Så dem borde, om dem har ett suntförnuft fatta att E kanske spelar lite just nu med så mycket runt omkring sig. Men nä, inte dessa lärare.
Nä, nu ska jag lugna ner mig lite och vänta på att M ska ringa upp mig.
Idag är både Theo och Leya hemma sjuka. Så dem vaknar nog snart från vilan
Kommentarer
Postat av: Lisa
Det låter minsann inte klokt! Hoppas du hittar en bättre lösning. Finns det ingen skola eller någon speciell klass som hade klarat det bättre? Både hans speciella behov, och allt runtomkring? Någon som är inriktad på barn med diagnoser, och som har bra kontakt med bup osv?
Trackback
