Livet på Marsvägen

Nu ligger jag efter med mycket. Och kommer inte kunna uppdatera om allt som varit. ( jag hinner inte läsa bloggar heller )

Vi har ju börjat med att ha hemarbetare ( socialtjänsten ) här hemma. Och de har gått bra. Lite för bra, förstå mig rätt nu. De klart att jag vill att de ska gå bra, de vill vi alla som är inblandade. 

Men de är liksom inte riktigt vår vardag som dem ser. Dem kommer hit, och Elias tar ju till sig alla nya vuxna i sin omgivning. Dem leker med honom och de klart att han sköter sig då? I vår vanliga vardag kan ju jag inte leka med bara honom, då måste ju dem andra vara med också. 

Sist dem var här på vardagen och bara jag var hemma fick jag höra av M ( en av socialarbetarna som vart här mest ) att jag är fantastisk med barnen. Och hon har svårt att förstå hur jag hinner med allt som jag gör här hemma ensam. 

DE stärkte mig ännu mera.

Dem kommer igen på onsdag fm när Elias är på dagis då vi ska ha ett möte och ta upp olika situationer och diskutera. 

Både jag och hemarbetarna tycker väl att de är onödigt detta. Men eftersom socialtjänsten har bestämt att dem ska komma 3 månader så får dem väl göra de. Trevligt har vi iaf :-)

Theo är helt återställd från magsjuka och matproblem. Han har fått börja med smakisar, gröt. Han tycker väl sådär om de men de kommer nog :-)

Theo har haft röda ögon sen strax innan han var 2 månader. Och de har blivit värre och värre. För ett par veckor sedan började ögonen kladda mycket. Och han fick en vagel i vänster öga. Den ville inte ge med sig, tvättade och tvättade. 

I förra veckan fick han ännu en vagnen i vänster öga, i ögonlocket. Han har skrikit när jag tvättat. Tillslut fick jag nog och ringde BVC. Fick ögondroppar utskrivna. Redan efter 2 gånger blev höger öga bra. Men vänster ger inte med sig. Ska till läkaren på onsdag så får ta upp detta med då.

Leya är helt underbar just nu. Hon är enveten som synden men underbart charmig. Lyssnar rätt bra, känslig tjej.

Liam är i sitt esse med trotsen. Så fort han går förbi Leya måste han puttas, slåss eller nypas. Han kan gå mig på nerverna lääänge. Men är också känslig, kramig och mysig.

Elias har vart i en lugn period i en månad nu. En mysig period där vi har pratat och myst massor.

Men i mitten av veckan vände de totalt. Nu har vi tillbaka killen som inte lyssnar och gör allt helt tvärt emot.

Hoppas detta försvinner snabbt. Vi hade de så bra innan.

En liten uppdatering blev de iaf. Har garanterat missat massa saker