Livet på Marsvägen

Idag var jag i Skene hos psykologen. Känns skönt och lättande varje gång man vart hos henne. Och nu är de ju många veckor sedan. Innan semestern.

Vi kommer inte gå vidare till BUP ännu. Inte förrän vi har gjort allt vi kunnat innan. Och BUP vill inte ta sig an honom innan skolan.
Så vi ska se vad vi kan göra för att underlätta osv. Fler möten, både med dagis, bvc ssk och socialtjänsten för avlastning osv. Och med psykologen för stöd samtal.

Nu tar vi liksom en dag i taget.

När man har vart hos psykologen töms man på energi totalt. Så jag är helt slut. Nu blir de vila en stund på soffan medan dem små sover och E tittar på tv