Livet på Marsvägen

Fixade kaffe, och frukost till mig. Och lagom när jag ätit klart vaknade barnen. 

Fixade iordning dem. Och så kom snickaren strax efter 8. Barnen åt frukost och sen lek medans jag fixade iordning i köket efter gårdagens röjande i skåp. Ännu mer kaffe hinkades denna förmiddag.

Barnen lyssnade lite halvt, Elias lyssnade faktiskt bra på förmiddagen. Trött var han, inte konstigt dock. Liam och Leya var i luven på varandra hela tiden. 

Efter mellanmålet gick barnen och la sig, även Elias som var super trött. Och jag hängde tvätt och satte mig i fotöljen och stensomnade i 1,5 tim. 

Efter vilan kom Elias upp och grät. Hade jätte ont i vänster öra. Alvedon igen, och slappa i soffan. 

När dem små vaknade blev de bara att ta allt som de kom. Orkade liksom inte ta mig an någonting. Tillslut var de ju dags för mat, och barnen ville ha pankakor. 

Liam hade tappat öronen i sängen tror jag. Han hoppade i soffan, bet Elias och Leya och puttades tog saker osv. Spelade ingen roll vad man sa till honom och när jag sa att nu får du sista varningen så gjorde han de en gång till och flinade. Så de var ju bara att ta han och göra honom iordning och så fick han gå isäng. Arg var han- ja. Men kan inte låta han göra som jan vill. 

Leya ville givetvis också lägga sig. Why not liksom, Liam la sig ju. Men la Liam först och sen fixade jag Leya. När jag kom upp sten sov Liam redan. 

Elias satt och tittade tv och jag plockade undan disken. Satte mig på kontoret och jobbade undan en hel del. Elias kom ner efter en stund och gick upp igen. Han tyckte de var skönt att sitta själv och se tv. 

När jag kom upp sa han att örat kändes bättre. Men han fick alvedon ändå inför natten. Hoppas denna natten är lugnare. 

Att summera denna dagen har de gått bra. Trist bara att de krävs sjukdomar för att de ska vara lugnt.

Imorgon ör de dagis. Vet inte om Elias kommer gå, får se hur natten blir och morgonen. Ingen feber har han haft så finns energin får han gå. Jag ska till barnmorskan. Och kan inte ställa in igen. En månad sedan jag var där sist. Barnen har vart sjuka, och sen var jag ju på sjukhuset.

Nä slut tjatat från min sida. Nu skriker sängen efter mig. 

Natti natt