Bygga

Vår tanke var ju att vi skulle bygga 2 sovrum i gillestugan som ändå bara står tom.
Men vi har fått tänka om. Har diskuterat fram och tillbaka.
Hur vi än planerar för hur vi ska ha barnen så blir de inte bra.

Elias kräver så mycket uppmärksamhet och tillsyn.
Han klarar inte att vara i ett rum i källaren. Då förstör han allt han ser ( tapeter, häller ut tvättmedel/ sköljmedel osv ).
Han kan inte vara på samma våning som dem små, eftersom han då ligger och pratar/ sjunger/ gapar på dem små så dem vaknar. Vilket resulterar i trötta små och bara gnäll och grinande.

En liten tanke som föll bort var att Liam och Leya skulle få varsitt rum nere. Men känns som dem är lite för små eftersom de inte är öppet ner utan dörr.
Och så blir de ju ett rum där uppe som inte kommer till användning och så har vi inte koll på E utan han springer fram och tillbaka istället för att sova. Och så måste ju bebis ha något rum så småningom.

Men nu har vi kommit på en lösning. De kommer bli bra med barnen, mindre bra med ytan i huset. Men vi resonerade som så att familjen måste gå före de praktiska i huset.

Vi kommer sätta igen väggen mellan vardagsrummet och matsalen. Så får E matsalsrummet. Matsalsbordet får flytta upp och har vi kalas får vi vara uppe helt enkelt. Om vi inte får plats med de i vardagsrummet. Vi får se sen när de är klart.
Leya har kvar sitt rum och Liam får tillbaka sitt rum som Elias har nu.
Sen när de är dags för bebis att få ett rum så hoppas vi på att Liam klarar att få ett rum nere, och då får han de som idag är kontor.
Gillestugan byggs sedan om till kontor i innersta delen och restrerande blir tv rum/ gästrum.
Men de kommer inte prioriteras. Utan de kan vi ta lite då och då.

Så redan på semestern nu kommer vi sätta igen väggen. Så vi får löst de största problemet snabbt.

Jag hoppas att detta kommer bli en bra lösning. För annars vet jag inte hur vi ska lösa de.
De är skitjobbigt att inte kunna ha E någonstans. Och ni som inte har vart eller är i samma situation kan nog inte föreställa er hur jobbigt de är. Även om ni försöker tänka er in i situationen.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0