Livet på Marsvägen

Men jag fick iaf kaffe på sängen. Så mysigt :-)

Jag köpte mig en egen morsdag present. ( hade köpt den ändå men den kom i fredags med posten )

Jag har velat tatuera in mina barns namn. Men ska vara ärlig och säga att jag fegat ur. 

Så vad är inte bättre då än ett hslsband med barnens namn?

I Fredags åkte jag och barnen till Askim Göteborg för att köpa en begagnad syskonvagn ( inget fel på den vi har, men Theo vägrar åka vagn om han ligger "under" för han ser inget eller ingen. Leya åker gärna under men får inte plats om Theo ligger uppe. ) Bosse mötte upp oss där 

Lördagen spenderade vi i Borås. Gick i lite affärer och åt på MAX hamburgare. Ungarna gillade de och vi hade en mysig dag.

Idag Söndag gick vi en långpromenad på nästan 7km. Helt underbart.

De tog tid, Elias cyklade och Liam sprang. ( åkte vagn också ) fika paus vid Hallevi. 

Barnen va och kände på vattnet, hade vi haft handdukar med hade dem nog badat med :-)

Leya satt på pappas axlar en stund med :-)

Nä men fy. Jag avskyr åskan. 

Idag har de vart lite olika väder måste jag säga. 

Förmiddagen lite kyligt, mitt på dagen strålande sol och varmt. Eftermiddagen mörka måln och kyligt. Sen blåste de upp och åskan kom. Och sen kom regn och blixtrar. 

Nu är de vindstilla och fint igen.

Jag gillar INTE åska och blixtar. Och jag gör allt för att barnen inte ska märka av de. Sa till barnen att jag frös. Allt för att kura ihop sig i soffan. Jag och Theo. För dem andra va så nyfikna på blixtarna så dem knödde ihop sig vid fönstret i trappan för att titta. ( anledningen att dem va i trappan va för att de va kul och titta på regnet som smattrade mot presseningen i sandlådan ) 

Elias som har vart med förr frågade om vi kommer få strömavbrott nu. 

Har ju haft de förr när de äskat och blixtat. Men idag klarade vi oss

Skönt va de att de inte höll på så länge. 

Barnen sover och jag slappar i soffan. Snart dags för sängen :-)

Nu ligger jag efter med mycket. Och kommer inte kunna uppdatera om allt som varit. ( jag hinner inte läsa bloggar heller )

Vi har ju börjat med att ha hemarbetare ( socialtjänsten ) här hemma. Och de har gått bra. Lite för bra, förstå mig rätt nu. De klart att jag vill att de ska gå bra, de vill vi alla som är inblandade. 

Men de är liksom inte riktigt vår vardag som dem ser. Dem kommer hit, och Elias tar ju till sig alla nya vuxna i sin omgivning. Dem leker med honom och de klart att han sköter sig då? I vår vanliga vardag kan ju jag inte leka med bara honom, då måste ju dem andra vara med också. 

Sist dem var här på vardagen och bara jag var hemma fick jag höra av M ( en av socialarbetarna som vart här mest ) att jag är fantastisk med barnen. Och hon har svårt att förstå hur jag hinner med allt som jag gör här hemma ensam. 

DE stärkte mig ännu mera.

Dem kommer igen på onsdag fm när Elias är på dagis då vi ska ha ett möte och ta upp olika situationer och diskutera. 

Både jag och hemarbetarna tycker väl att de är onödigt detta. Men eftersom socialtjänsten har bestämt att dem ska komma 3 månader så får dem väl göra de. Trevligt har vi iaf :-)

Theo är helt återställd från magsjuka och matproblem. Han har fått börja med smakisar, gröt. Han tycker väl sådär om de men de kommer nog :-)

Theo har haft röda ögon sen strax innan han var 2 månader. Och de har blivit värre och värre. För ett par veckor sedan började ögonen kladda mycket. Och han fick en vagel i vänster öga. Den ville inte ge med sig, tvättade och tvättade. 

I förra veckan fick han ännu en vagnen i vänster öga, i ögonlocket. Han har skrikit när jag tvättat. Tillslut fick jag nog och ringde BVC. Fick ögondroppar utskrivna. Redan efter 2 gånger blev höger öga bra. Men vänster ger inte med sig. Ska till läkaren på onsdag så får ta upp detta med då.

Leya är helt underbar just nu. Hon är enveten som synden men underbart charmig. Lyssnar rätt bra, känslig tjej.

Liam är i sitt esse med trotsen. Så fort han går förbi Leya måste han puttas, slåss eller nypas. Han kan gå mig på nerverna lääänge. Men är också känslig, kramig och mysig.

Elias har vart i en lugn period i en månad nu. En mysig period där vi har pratat och myst massor.

Men i mitten av veckan vände de totalt. Nu har vi tillbaka killen som inte lyssnar och gör allt helt tvärt emot.

Hoppas detta försvinner snabbt. Vi hade de så bra innan.

En liten uppdatering blev de iaf. Har garanterat missat massa saker

De är på onsdagar kl 17.30- 18.30. Värdelös tid. Säkert bra för dem som slutar vid 16 och har barn som kan hålla sig vakna och klarar de. 

För oss är de värdelöst. Mitt i veckan innebär att jag är själv med 4 barn. Alltså måste jag ta med alla. 

Leya går och lägger sig 18 och Liam 18.30. Alltså blir de förskjutet och dem hinner bli övertrötta innan vi är hemma 18.50. Då ska dem även hinna äta kvällsmat och nattas så klockan hinner bli 20 innan dem är i säng. 

Jag vill att Elias ska kunna vara med och han tycker de är roligt.

Men han visar de på ett sånt dumt sätt. Bråkar gapar och skriker medan jag håller på att fixa för att HAN ska kunna gå på fotbollen. Varning efter varning och allt blev bara värre.

Konsekvensen av detta nu blir att de inte blir någon fotboll. ( vädret idag har en aningens påverkan av mitt beslut också ) 

Men om inte han kan lyssna på mig och göra de enkla sakerna jag ber honom om ( hämta ner extra kläder ) så känner jag lite att varför ska jag då stå där och frysa med 3 barn till medan han får göra de han vill? 

Nä, där går gränsen. Ska bara mejla ledarn och meddela att vi inte kommer fortsätta. 

Vill hitta någon aktivitet som är på helgen. Så mycket lättare när vi är båda hemma så en kan åka iväg. Eller hela familjen som en utflykt. 

Nä, jag blir så less när man försöker göra saker och bara får skit tillbaka