Lördag 17 Mars
När helgen kommer känner man ju ( iaf jag ) att de ska bli lugnt och skönt och att man ska kunna njuta av att hela familjen är hemma tillsammans.
Men här är de tvärt om. Alltså jag ser fram emot att Bosse ska komma hem på helgen efter en hel vecka borta. Men jag vet allt bråk som kommer med helgen. Vad vi än försöker göra så är allt bara fel. Allt ska de bråkas om, precis allt.
Han kan inte klä på sig själv, som han gör ALLA andra dagar.
Denna morgon var ju inget undantag, jag gick ner med Elias 6.30 när han vaknade och vi hade de mysigt fram till kl 8 då Liam och pappa vaknade. Då var de kört. Sen var de bråk och mera bråk tills vi satte oss i bilen efter att vi hade fått ca 20 utbrott på honom och han lika många skrikanfall och slänga sig på golvet utbrott.
Målet var att åka till överby och köpa stövlar till Elias och gummiskor till Liam. Och de hittade vi.
Sen när vi kom hem skulle barnen lägga sig. Men de var ju totalt omöjligt. Elias totalvägrade trots att han var så trött som han var, så de blev bråk för de med. Han väckte Liam konstant så de slutade med att vi fick låsa Elias dörr och ta ner Liam så Liam somnade på pappa. Helt otroligt hur mycket man kan sabbotera genom att inte sova.
Visst, man kan låta honom vara vaken och strunta i middagsvilan. Men då kommer problemet kl 17 när han är så djävulskt trött så att de inte går att prata med honom.
Men men, båda somnade tillslut och sov till kl 17. Men dem somnade inte förrän 15.45 så de var inte så länge iaf.
Vi hade ju en förhoppning om att om barnen var uppe lite längre på kvällen att dem kunde sova en lite längre stund på morgonen.
Barnen fick iaf vara med på lördagsmys på kvällen till gladiatorerna. Och kl 21 var de dags för dem att lägga sig för då var de ohållbart att ha dem vakna längre.
Jag kom isäng kl 23. De är rätt sent för att vara mig. Men jag sov samtidigt som barnen på em.
Hade rätt ont när jag gick och la mig igår kväll, men under natten har de vart ok så jag slapp ta värktabletter under natten som jag alltid måste ta annars. De räckte att gå upp några gånger och röra mig så släppte värken ryggen och höfterna.
Hoppas att detta är vändpunkten på min värk. Att de kan betyda att bebisen har lagt sig rätt. Men de får vi se på Tisdag när jag ska tillbaka till barnmorskan för en ny kontroll.
Du tror inte Elias gör detta som en reaktion för något som han inte mår bra av.. Jag har en pojk i samma ålder som Elias och han sover inte middag för då blir han helt tokig på kvällen..
Har du pratat med någon på BVC eller någon annan "professionell" om att han blir sån när Bosse är hemma? Om det beror på glädje, ilska, sorg eller vad det nu kan vara för känsla han bär på?
När brukar Elias lägga sig för natten? Det är inte så att han kan låta bli att sova middag på dagen och att ni sen försöker stå ut den timme/de timmar det handlar om på kvällen? Det är jättesvårt om de inte själva kan berätta vad det handlar om (och barn vet väl inte alltid sitt eget bästa). Tänker mer på att barn "brukar" väl sluta sova middag i den åldern?
