Enkelt beslut

Ok. Jag har gått och grunnat över hur jag ska göra med denna fotboll som Elias börjat på. 
De är på onsdagar kl 17.30- 18.30. Värdelös tid. Säkert bra för dem som slutar vid 16 och har barn som kan hålla sig vakna och klarar de. 

För oss är de värdelöst. Mitt i veckan innebär att jag är själv med 4 barn. Alltså måste jag ta med alla. 
Leya går och lägger sig 18 och Liam 18.30. Alltså blir de förskjutet och dem hinner bli övertrötta innan vi är hemma 18.50. Då ska dem även hinna äta kvällsmat och nattas så klockan hinner bli 20 innan dem är i säng. 
Jag vill att Elias ska kunna vara med och han tycker de är roligt.

Men han visar de på ett sånt dumt sätt. Bråkar gapar och skriker medan jag håller på att fixa för att HAN ska kunna gå på fotbollen. Varning efter varning och allt blev bara värre.
Konsekvensen av detta nu blir att de inte blir någon fotboll. ( vädret idag har en aningens påverkan av mitt beslut också ) 

Men om inte han kan lyssna på mig och göra de enkla sakerna jag ber honom om ( hämta ner extra kläder ) så känner jag lite att varför ska jag då stå där och frysa med 3 barn till medan han får göra de han vill? 
Nä, där går gränsen. Ska bara mejla ledarn och meddela att vi inte kommer fortsätta. 

Vill hitta någon aktivitet som är på helgen. Så mycket lättare när vi är båda hemma så en kan åka iväg. Eller hela familjen som en utflykt. 

Nä, jag blir så less när man försöker göra saker och bara får skit tillbaka 

Kommentarer
Postat av: Lisa

Kan du inte lösa det genom att skicka med honom med föräldrarna till någon annan lagkamrat? De fattar ju säkert eftersom du har tre små barn hemma, och han kanske uppför sig bättre bland andra vuxna (ungar brukar ju göra det).

2014-05-09 @ 19:36:36
URL: http://lamadjur.blogg.se
Postat av: Anna

Barn har inget konsekvenstänkande. Hade dom haft det hade dom inte behövt ha föräldrar. Han skulle säkert må bra av en aktivitet?

Svar: De är ju därför jag ska kolla om de finns på helger. För att han behöver. Men de funkar inte på vardagar på kvällen. Av de skäl jag skrev i inlägget.
Livet på Marsvägen

2014-05-10 @ 21:48:26

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0